Syftet med denna undersökning var att se om det fanns nÄgot i lÀrarens förhÄllningssÀtt som behandlade pojkar och flickor olika i matematikundervisningen i skolÄr 5. Vi valde att anvÀnda oss av enkÀt med uppföljande intervjuer i en klass. Klassen bestod av 22 elever varav 12 var flickor och 10 pojkar. Resultatet av enkÀterna visade att eleverna upplevde sin matematikundervisning jÀmlik. I intervjuerna framkom dock i vissa frÄgor att eleverna upplevde att en viss könsskillnad fanns i matematikundervisningen.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..

Syftet med detta examensarbete var att med hjĂ€lp av varierad undervisning förbĂ€ttra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angĂ„ende hur de upplevt det varierade undervisningssĂ€ttet.

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att kartlÀgga om en varierad matematikundervisning leder till en skola för alla, samt hur detta val av arbetssÀtt pÄverkar undervisningen. Möjligheter och hinder med lÀroboksbunden respektive laborativ matematikundervisning har belysts. I studien har vi utgÄtt frÄn en problemformulering dÀr vi Àr kritiska till att lÀroboken ofta ses, enligt vÄr uppfattning, som nÄgot negativt i förhÄllande till det laborativa arbetssÀttet som ofta ses som nÄgot positivt. Vi vill dÀrför undersöka om detta verkligen stÀmmer. Metoden för undersökningen har varit systematisk litteraturstudie dÀr analyser av vetenskapliga texter som Àr relevanta för vÄrt syfte har lyfts fram i resultatet.

Varierad matematikundervisning föresprÄkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger vÀntas följa. De mÄl och riktlinjer som finns uppsatta ska nÄs med hjÀlp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ dit Àr dock tolkningsbara och dÀrför intressanta att undersöka vilket ocksÄ Àr studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillÀmpning, omfattning, pÄverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i nÄgon av Ärskurserna 4-6 pÄ en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en nÄgorlunda samstÀmmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lÀrobok och praktisk matematik sÄsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner stÀlls mot varandra likasÄ enskilt arbete och grupparbete.

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör vikten av en varierad matematikundervisning i relation till elevers lÀrande. Utöver tidigare undersökningar görs Àven kopplingar till vÄr lÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94. Undersökningen utgÄr ifrÄn det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta del av verksamma lÀrares erfarenheter gÀllande en varierad matematikundervisning. DÀrigenom hoppas jag ocksÄ att kunna vidga min egen kompetens inom omrÄdet.3METOD: Undersökningen har ett kvalitativt förhÄllningssÀtt dÀr tillvÀga-gÄngssÀttet Àr en Self report, det vill sÀga en intervju som skrivs ner av deltagarna.RESULTAT: Respondenternas svar visade pÄ tydliga skÀl till varför det Àr viktigt att variera undervisningen. I sina redogörelser beskrev Àven respond-enterna flera olika hjÀlpmedel och aktiviteter som de anvÀnder sig av för att hjÀlpa eleverna i deras lÀrande..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska sjÀlvförtroende, pÄverkar det positivt elevens instÀllning för matematik. Resultaten pekar pÄ att varierad undervisningen i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning i matematik..

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur matematiklÀrare pÄ grundskolans senare Är ser pÄ verklighetsanknuten matematikundervisning samt att undersöka hur de eventuellt bedriver sÄdan. För att uppnÄ syftet utformade vi en enkÀt som delades ut till 60 verksamma matematiklÀrare i Är 7-9 inom LuleÄ kommun. Under bearbetningen av det insamlade materialet framtrÀdde bilden av att instÀllningen bland lÀrarna till största delen Àr positiv till verklighetsanknuten matematikundervisning. Det framgÄr ocksÄ av undersökningen hur sÄdan matematikundervisning bedrivs, nÀrmare bestÀmt genom att anvÀnda matematiklitteraturen, nyttja exempel ur vardagslivet eller arbeta med tema och arbeta med projektarbeten. Detta styrker oss i vÄr uppfattning att verklighetsanknuten matematikundervisning Àr vÀrdefull för att fÄnga elevernas intresse och fÄ dem att inse nyttan av skolmatematiken.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om en varierad undervisning i matematik kan pÄverka eleverna till att fÄ en positivare syn och ökad motivation till Àmnet. Undersökningen genomfördes i en Är 4 med 18 elever. Vi gjorde ett utvecklingsarbete som omfattade sju lektionstillfÀllen, som genomfördes i en lektionsserie, med varierat innehÄll och upplÀgg. En enkÀt lÀmnades ut som en förundersökning och en annan lÀmnades ut efter avslutad undervisningsserie. Deltagande observationer skedde kontinuerligt under den verksamhetsförlagda utbildningen.

Internationella studier visar att svenska elever har försÀmrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas mÄluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt hur dessa lÀrare ser pÄ möjligheter respektive begrÀnsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

UtifrÄn elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bÀst motiveras Àr syftet med denna uppsats att förbÀttra matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever frÄn tvÄ gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrÄgats i en enkÀtundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utstrÀckning Àn vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssÀtt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att: för att motivera elever och skapa förutsÀttningar för dem att utveckla förstÄelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssÀtt..

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur och varför tvÄ lÀrare i Ärskurs ett pÄ en mindre skola i Halmstad, vÀljer att arbeta utan lÀrobok i sin matematikundervisning. VÄrt syfte Àr Àven att fördjupa oss i lÀrarnas tankesÀtt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de tvÄ lÀrare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lÀrarnas klasser. Vi har genom vÄr studie uppmÀrksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik sÄ att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förstÄelse för matematiken. Enligt lÀrarna sjÀlva Àr det i en undervisning som Àr prÀglad av kommunikation och problematiserande som ett lÀrande kan ske.

I vÄrt examensarbete har vi valt att studera nÀrmare hur nivÄgrupperad matematikundervisning kan organiseras. Vi har i en litteraturstudie undersökt hur olika författare tolkar differentieringsfrÄgan utifrÄn Lpo94. Denna studies empiriska del har vi gjort i grundskolans senare Är pÄ tvÄ skolor i norra Sverige. VÄr undersökning genomförde vi genom att intervjua verksamma matematiklÀrare pÄ skolorna. Genom intervjuerna har vi tagit reda pÄ hur lÀrarna har organiserat och ser pÄ nivÄgrupperad matematikundervisning.

Den empiriska studien har för avsikt att undersöka gymnasielÀrares attityder till och upplevelse av hur de tillÀmpar verklighetsanpassad matematikundervisning. Metoden Àr enkÀter och urvalsgruppen Àr samtliga matematiklÀrare vid tre olika gymnasieskolor i södra Sverige. Tidigare studier beaktas i samband med utvÀrderingen av resultaten som pÄvisar stora skillnader i lÀrarnas tolkning av begreppet vilket kan ge konsekvenser i undervisningen. Alla lÀrare i studien uppger sig vara positiva till att arbeta med verklighetsanpassad matematikundervisning dÀr mer Àn hÀlften anser sig applicera detta en gÄng per vecka eller oftare. PreliminÀra resultat indikerar samband mellan olika faktorer och respons i studien, i vilka vidare studier skulle kunna ta sin utgÄngspunkt..

Detta konsumtionsarbete kartlÀgger delar av den forskning som gjorts om elevers lÀrande i matematikundervisning via problemlösning. BÄde svensk och internationell forskning har studerats, med tyngdpunkt pÄ internationella studier genomförda efter 2005 och svenska studier genomförda efter 2000. Detta för att fÄ fram ett sÄ aktuellt resultat som möjligt. Konsumtionsarbetets syfte Àr att utreda hur elevers lÀrande pÄverkas av matematikundervisning via problemlösning och om elever med olika förutsÀttningar pÄverkas olika av ett sÄdant arbetssÀtt. Resultatet redogör dels för forskning som pÄvisar hur matematikundervisning via problemlösning kan pÄverka lÀrandefaktorer positivt.